Vart tar årstiderna vägen?

 Vad är det som händer, solen skiner och det är badväder. Jag tror inte jag varit med om det tidigare denna tid på året. När vi gifte oss för 23 år sedan i september var vi förvånade över att det var sol och 15 grader varmt. Idag är det mer än 20 grader varmt. Jag har jobbat med klimatfrågor i närmare 20 år och detta gör mig förundrad och lite rädd. Vad innebär det för vår miljö när klimatet ändras på detta viset? 

Jag tillhör dem som tycker om våra olika årstider i Sverige, men jag blir orolig när vintern blir allt kortare och sommarsäsongen allt längre. Detta påverkar vår flora och fauna men även oss människor på ett sätt jag inte riktigt tror vi är medvetna om. Jag har själv svårt med värmen när solen ligger på och det blir heta dagar. Min räddning är att jag tycker om att bada och kan kyla ner mig. Samtidigt ser vi algblomningen i Östersjön och vågar jag då bada? det finns många frågor att fundera över.

Svik inte flickorna

När Emma Eliasson sa svik inte flickorna såsom sommarpratare i Sommar i P1 så känner jag att det är det vi gör. Vi klarar fortfarande inte av att fördela bidrag och sponsorpengar på ett jämställt och jämlikt sätt. Jag kopplar det även till SVT:s Sommaröppet:Sport som i veckan handlade om fotbolls-VM för damer 2003 och de uttalanden som gjordes där. Vi har fortfarande lång väg att gå.

Det finns begränsningar för vad vi kan och har möjlighet att göra, ofta ekonomiska begränsningar. I Sverige har vi stora möjligheter att kunna göra det vi vill och ett system som innebär att vi kan skapa de möjligheterna om vi tänker på hur olika beslut påverkar vår vardag ur ett jämställt och ett jämlikt perspektiv.

Maria Rooth, fd. Hockeyspelare skrev ett Debattinlägg: ”Sluta svika flickorna – det är dags att kommunerna kräver jämställda föreningar” i Sydsvenskan som publicerades 1 februari i år. Hon utgår från Agenda 2030 och barnkonventionen som blivit lag. Delmål 5.c i agenda 2030 står det om att skapa lagar och handlingsplaner för jämställdhet, vilket hon anser behöver tas fram. Hon lyfte också upp FN:s barnkonventionen och för att möta den blir det än så viktigare att skapa lika villkor för flickor och pojkar i föreningslivet. Hon menar att alla kommuner i Sverige borde kräva jämställdhet för att föreningar ska få bidrag och sponsorpengar. Jag kan hålla med henne.

Emma Eliasson lyfter Marias resonemang i sitt sommarprat. Kvinnors villkor är inte desamma som mäns. Hon var tvungen att ta tjänstledigt när landslaget kallade utan någon ekonomisk ersättning. Vad ska hon då leva på? Hon sa ”Ekonomin spelar roll men många gånger handlar det inte om pengarna utan bara om att bli respekterad som kvinnlig ishockeyspelare”, en respekt som enligt henne inte finns i tillräckligt stor utsträckning. Hon tog några exempel om när kvinnliga hockeyspelare hånats på olika sätt.

När Emma sedan sa: ”Hur ska vi nånsin få en jämställd idrott om man inte ens klarar av att respektera det faktum att tjejer också vill spela hockey?” tänkte jag på vad Caroline Jönsson sagt kvällen innan i SVT:s Sommaröppet. Hon reflekterade över mottagandet efter VM-silvret i Kungsträdgården med flera tusen åskådare och att VM-finalen var ett av det mest sedda programmen samma år. Hon sa: ”För mig betydde det enormt mycket och det som jag ofta relaterar till tacksamhetsskuld, att bara få spela när en hela tiden bli tillsagd att du spelar lite på nåder, det finns inte det här intresset, folk är inte så intresserade, ni ska inte kräva någonting sådär liksom. På nått vis så föll det från mina axlar och det är ju också det som jag tar med mig i hela mitt arbete globalt när jag jobbar med villkor för damfotbollen världen över”.

Jag känner igen dessa uttalanden som både Emma och Caroline tar upp, för det är precis dessa jag hör i ishallen. ”Hur bli bättre om vi inte ges förutsättningar förrän vi presterar på samma nivå som herrarna”, undrar Emma samtidigt som hon reflekterar och säger att ”slitet idag ska göra att kommande generationer av damlag ska ha samma värde som herrlag på samma nivå”.

För min del har jag funderar över om det kan det vara så svårt att sätta upp en budget för damverksamhet, herrverksamhet och junior/ungdomsverksamhet? Det gäller att se att förutsättningarna är olika men att det finns intressenter för all verksamhet. Ur ett marknadsperspektiv går det att säga att det är olika produkter som kan marknadsföras och säljas, ge intäkter och möjligheter för flickor och pojkar, kvinnor och män. För att detta ska bli möjligt krävs jämställda styrelser och administration som jobbar för både kvinnors och mäns möjlighet att utöva den idrott som föreningen bedriver. Det handlar om utrustning och träningsmöjligheter utifrån liknande villkor, det handlar om omklädningsrum och träningskläder. När basen åtminstone är lika finns större förutsättningar att utöva sin sport mer jämlik.

Läs, lyssna och se via länkarna nedan dessa högpresterande och framgångsrika idrottskvinnors inlägg och berättelser! Fundera över kvinnors villkor att utöva sin idrott! Tänk efter och fundera hur vi kan förändra våra egna beteenden och ge mer jämställda och jämlika villkor!

 

https://www.sydsvenskan.se/2020-02-01/sluta-svika-flickorna--det-ar-dags-att-kommunerna-kraver-jamstallda-foreningar

https://sverigesradio.se/avsnitt/1518812

https://www.svtplay.se/video/27756587/sommaroppet-sport/sommaroppet-sport-sasong-1-vm-silverlaget-i-damfotboll-och-peder-fredricson

Globala målen

I höst är det 5 år sedan FN tog beslut om de globala målen. Hur arbetar vi med dem nu? Hur har verksamheter tagit dem till sig och tagit in dem i sina verksamhetsplaner och affärsplaner? Hållbarhetsfrågorna har funnits på agendan i 30 år sedan Rio-konventionen antogs men det är först nu som det finns ett dokument med mål och delmål som FN:s stater antagit. Mål och delmål som alla kan ta till sig och applicera utifrån den verksamhet som de bedriver. För den som är intresserad å går det bra att läsa om detta på https://www.globalamalen.se/ som är den offentliga sidan i Sverige.

Myndigheter, regioner och kommuner jobbar aktivt med de globala målen och många har tagit aktiv del i Glokala Sveriges aktiviteter. Det är ett kommunikations- och utbildningsprojekt som Sveriges FN-förbund tillsammans med Sveriges kommuner och regioner har bedrivit. De har utbildat tjänstepersoner och politiker om globala målen och vad de står för. Resultatet går att se i olika kommuner och hur de har arbetat och arbetar med dessa mål och bryter ner det i sin verksamhet.

Jag är nu nyfiken på hur näringslivet har gjort. Jag deltog på webbinarium som IUC Syd anordnade i förra veckan under titeln "Hur du skapar nya affärsmöjligheter i spåren av covid-19?". Det var ett seminarium där Eva Vati berättade om de globala målen och hur näringslivet kan arbeta med dessa utifrån sina affärsplaner. Hon berättade också att det nu sker en översyn av ISO 26000 om hållbarhet och hur dessa kan komma in i det arbetet. Näringslivet behöver ta dessa mål till sig och arbeta aktivt med dem för en mer hållbar och bärkraftig verksamhet in i framtiden.

För min del så ser jag att vi nu har verktyg för att arbeta med en hållbar utveckling utifrån de tre perspektiven, ekonomi, social och ekologisk hållbarhet. Om målen ska nås till år 2030 så är det hög tid att börja arbeta med dem nu.

Reserestriktionerna släpps - är det värt det?

Globaliseringen innebär att världen blir mindre och vi får mer kontakt med människor i olika delar av världen. Vi får kontakter genom att resa men också genom den digitala världen. Det är gå gott och ont. 

En pandemi, som vi nu befinner oss i sprider sig snabbt, med många olika konsekvenser. Reserestriktionerna som finns är en av dem. I Sverige har vi reserestriktioner som innebär att vi inte bör resa längre bort än 2 timmar såvida det inte är en nödvändig resa och vi bör inte resa utomlands. 

Jag ser hur vi börjar mötas och utbyta erfarenheter på andra sätt. I stället för att beställa en resa för att besöka vänner och upptäcka nya världar, kan jag nu göra det på nätet. Det ställer krav på bandbredd och uppkopplingsmöjligheter men det går. 

Nu har vi börjat vänja oss och anpassat oss till våra nya vanor. Var dag har vi fått rapporter från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen m.fl. Om antalet smittade, döda och de åtgärder som vidtas och rekommendationer som presenteras. Från Folkhälsomyndigheten har de nu konstaterat en nedgång i antalet sjuka och inlagda på sjukhus, vilket inte är så konstigt om storstadsområden nu haft sin beskärda del av smittan. Det vi dock ser är att smittan ökar i små regioner som Blekinge. I de små regionerna är vi inte så många och statistiken kan bli vilseledande. 

Nu släpps reserestriktionerna för resande inom Sverige men det får konsekvenser i de små regionerna där smittan ännu ej tagit fart som inte går att belysa för närvarande. Möjligtvis kan vi konstatera att sjukvården har byggt upp sin organisation och är mer beredda på hur de ska ta emot de som blir sjuka, men är vi beredda på den ökade smittspridningen som ökat resande kan innebära även om vi håller distansen, tvättar händerna och försöker hålla oss isolerade om vi blir sjuka?

Utomhusaktiviteter får grönt ljus!

Regeringen har nu meddelat att idrotten får återuppta sina aktiviteter utomhus och utan publik under förutsättning att de följer Folkhälsomyndighetens allmänna råd och riktlinjer. Positivt för många och förhoppningsvis så går dessa aktiviteter att sända via nätet så de går att ta del av.

Jag känner som många andra en törst efter idrotts- och kulturupplevelser. Nu börjar jag som så många andra känna en saknad av den energi och upplevelse som dessa evenemang ger. Jag tänker på den intervju jag hörde på radion med en av de svenska NHL-spelarna som sa att köra ett NHL-slutspel nu när vi riskerar så många människors liv, är det värt det? Ja, det är nog ett dilemma som många av oss känner.

Nu får dock seriesystemen i utomhusaktiviteterna lov att köra igång från den 14 juni utan publik. Jag lyssnade på presskonferensen och där var det tydligt att det personliga ansvaret är stort och vi har en pandemi som innebär ett extraordinärt läge. De sa också att vi behöver hålla i de riktlinjer vi har långsiktigt och hålla avstånd till varandra och inte samlas fler än 50 personer. Det är viktigt att undvika trängsel. De sa också att reserekommendationerna fortfarande gäller, d.v.s. res inte mer än 2 timmar om det inte är en nödvändig resa. Utifrån det kan det vara svårt för vissa att utöva de tävlingar och matcher som nu får lov att genomföras. Det var ju bra att de förtydligade att de som utövar sin idrott professionellt vidtar nödvändiga resor när de far till sina tävlingar och matcher.

Idrottsrörelsen verkar nöjda. Vi är nog många som inser att det blir ett ekonomiskt avbräck när inte publiken får komma och biljettintäkter och försäljningen runt omkring blir inställd. Nu gäller det att bli innovationsrika. I Karlskrona arrangerades sportduellen som var ett kul evenemang som sändes via nätet. Förhoppningsvis blir det en repris nästa år.

Nu väntar vi besked för när publiken får tillträde till evenemangen och om inomhusaktiviteterna kan komma igång till hösten. Jag hoppas på att situationen blir bättre och att vi i hösten kan komma tillbaka till ett mer normalt liv.

KHK berör!

Denna helg kan vi som är engagerade i Karlskrona HK glädjas åt att vi alla tillsamman har räddat klubben och kan se fram emot en ny hockeysäsong. Hur den kommer att bli kan vi inte veta. Har vi fortfarande begränsningar med anledning av Convid19?

Det finns mycket att fundera på utifrån vad som har skett sedan den 13 mars när hockeyn gick in i en lock-down, när SHL och Hockeyallsvenskan bestämde sig för att ställa in alla matcher, när hela hockey-Sverige ställde in alla matcher. Själv satt jag på styrelsemöte i NKT Arena och tittade på Västerås J20-lag som var på besök för match senare på kvällen. En av alla matcher som inte blev av.

Dessa veckor har varit tuffa och de sista tre veckorna har vi haft styrelsemöten varje dag. Vänskap har satts på spel och blir inte densamma. Nu har vi med oss kommunens stöd in i en rekonstruktion tillsammans med det stöd som våra supportrar visat.

Många har följt oss och vårt arbete som fortsätter. En av de mer spännande effekterna är Per Lundströms förslag på en fond för idrottsföreningar i framtiden. Vem är Per, kanske ni undrar? En god vän från min tid i Väsby, ja ni vet Vilda Väsby som jag följde under mina ungdomsår och som var/är aspiranter på en plats i Hockeyallsvenskan kommande år. Det var där jag växte upp och fick mitt politiska engagemang. Per har efter det gjort en politisk karriär i Stockholm i bl.a riksdag och stadshuset. Jag hoppas att regeringen och riksidrottsförbundet fångar upp hans tankar och för diskussionen vidare.

KHK berör och tack alla ni i hela Sverige som engagerat er, bidragit till diskussionen och stöttat föreningen! Denna bild är talande för all den kraft och energi som alla ni bidrar med och som vi kommer att se i NKT Arena framöver.

En annorlunda Valborg och 1:a Maj!

Det var nu ett antal år sedan jag höll vårtal och hälsade välkommen till våren och ljuset. Det är denna tid vi går mot ljusare tider. Men, hur är det i år? I år när ett nytt virus slagit till, en pandemi som vi ännu ej vet var den tar vägen. Det är många som drabbas, det är många som bär på en sorg. Denna sorg beror på många saker såsom nära och kära som är sjuka och går bort. Det kan vara rädsla för att bli sjuk på jobbet, en oro för att inte kunna skydda sig. Det kan vara en sorg för att ens livsverk, ens företag inte klarar av en minskad efterfrågan av de produkter som säljs. Det kan vara en saknad och en sorg att inte få träffa släkt och vänner, att inte få besöka de platser du brukar besöka.

Mitt i allt detta kom 1:a Maj och det blev ett digitalt firande.Jag fick frågan för några veckor sedan om vad som ska stå på mitt plakat. Jag tänkte efter och tänkte på en artikel jag läst om jämställt försörjningsstöd. En oerhört viktig fråga för jämställdheten. Nu är det dock en annan fråga som blivit viktig i pandemitider. Vi behöver tänka på vårt välbefinnande. Vi behöver mitt i denna sorg få glädjas åt små saker både fysikt och psykiskt. Vi behöver få uttrycka våra känslor och få känna av våra känslor och jag valde ett annat digitalt plakat. Jag valde att uttrycka mig så här:

Nu i dessa tider när vi har det svårt och finansiärer, ofta företag som sponsrar verksamheten inte har de möjligheterna så måste vi tillsammans fundera över olika alternativ. Sportkampen i Karlskrona tycker jag är ett sådant. Jag har köpt biljett och ser fram emot nöjet att få se evenemanget den 15 maj. Vi behöver fler sådana idéer och evenemang för våra sinnen och för att må bra. Sport, teater och musik är viktiga för oss och för våra upplevelser.