Globala målen

I höst är det 5 år sedan FN tog beslut om de globala målen. Hur arbetar vi med dem nu? Hur har verksamheter tagit dem till sig och tagit in dem i sina verksamhetsplaner och affärsplaner? Hållbarhetsfrågorna har funnits på agendan i 30 år sedan Rio-konventionen antogs men det är först nu som det finns ett dokument med mål och delmål som FN:s stater antagit. Mål och delmål som alla kan ta till sig och applicera utifrån den verksamhet som de bedriver. För den som är intresserad å går det bra att läsa om detta på https://www.globalamalen.se/ som är den offentliga sidan i Sverige.

Myndigheter, regioner och kommuner jobbar aktivt med de globala målen och många har tagit aktiv del i Glokala Sveriges aktiviteter. Det är ett kommunikations- och utbildningsprojekt som Sveriges FN-förbund tillsammans med Sveriges kommuner och regioner har bedrivit. De har utbildat tjänstepersoner och politiker om globala målen och vad de står för. Resultatet går att se i olika kommuner och hur de har arbetat och arbetar med dessa mål och bryter ner det i sin verksamhet.

Jag är nu nyfiken på hur näringslivet har gjort. Jag deltog på webbinarium som IUC Syd anordnade i förra veckan under titeln "Hur du skapar nya affärsmöjligheter i spåren av covid-19?". Det var ett seminarium där Eva Vati berättade om de globala målen och hur näringslivet kan arbeta med dessa utifrån sina affärsplaner. Hon berättade också att det nu sker en översyn av ISO 26000 om hållbarhet och hur dessa kan komma in i det arbetet. Näringslivet behöver ta dessa mål till sig och arbeta aktivt med dem för en mer hållbar och bärkraftig verksamhet in i framtiden.

För min del så ser jag att vi nu har verktyg för att arbeta med en hållbar utveckling utifrån de tre perspektiven, ekonomi, social och ekologisk hållbarhet. Om målen ska nås till år 2030 så är det hög tid att börja arbeta med dem nu.

Reserestriktionerna släpps - är det värt det?

Globaliseringen innebär att världen blir mindre och vi får mer kontakt med människor i olika delar av världen. Vi får kontakter genom att resa men också genom den digitala världen. Det är gå gott och ont. 

En pandemi, som vi nu befinner oss i sprider sig snabbt, med många olika konsekvenser. Reserestriktionerna som finns är en av dem. I Sverige har vi reserestriktioner som innebär att vi inte bör resa längre bort än 2 timmar såvida det inte är en nödvändig resa och vi bör inte resa utomlands. 

Jag ser hur vi börjar mötas och utbyta erfarenheter på andra sätt. I stället för att beställa en resa för att besöka vänner och upptäcka nya världar, kan jag nu göra det på nätet. Det ställer krav på bandbredd och uppkopplingsmöjligheter men det går. 

Nu har vi börjat vänja oss och anpassat oss till våra nya vanor. Var dag har vi fått rapporter från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen m.fl. Om antalet smittade, döda och de åtgärder som vidtas och rekommendationer som presenteras. Från Folkhälsomyndigheten har de nu konstaterat en nedgång i antalet sjuka och inlagda på sjukhus, vilket inte är så konstigt om storstadsområden nu haft sin beskärda del av smittan. Det vi dock ser är att smittan ökar i små regioner som Blekinge. I de små regionerna är vi inte så många och statistiken kan bli vilseledande. 

Nu släpps reserestriktionerna för resande inom Sverige men det får konsekvenser i de små regionerna där smittan ännu ej tagit fart som inte går att belysa för närvarande. Möjligtvis kan vi konstatera att sjukvården har byggt upp sin organisation och är mer beredda på hur de ska ta emot de som blir sjuka, men är vi beredda på den ökade smittspridningen som ökat resande kan innebära även om vi håller distansen, tvättar händerna och försöker hålla oss isolerade om vi blir sjuka?