Vad hände med den målstyrda organisationen?

Igår sammanträdde Barn- och Ungdomsnämnden i Karlskrona. Den stora punkten var Verksamhetsplan och Internbudget. Ett stort och omfattande ärende. I förslag till beslut ingick även att godkänna internkontrollplanen, lokalförsörjningsplanen, digital utvecklingsplan samt personal- och kompetensförsörjningsplanen.

Vi Socialdemokrater i Barn- och Ungdomsnämnden anser att behandlingen av verksamhetsplan och budget med alla de bilagor som var för sig är stora ärenden kräver stort engagemang. Det innebär att alla ledamöter bör få möjlighet att noga sätta sig in i ärendena. Handlingarna sändes ut inför Arbetsutskottet den 3 december 2013, sammanträdet var två dagar senare. Det innebar att ledamöterna inte hade tillräckligt med tid för att fördjupa sig i handlingarna och inse vidden av besluten förrän vid sittande sammanträde.

Efter detta möte har vi Socialdemokrater träffats ett par gånger och ingående diskuterat innehållet i verksamhetsplanen och budgeten utifrån de förutsättningar som har funnits. Att då mötas av skriverierna i Sydöstran denna morgon att vi har haft 6 månader att sätta oss in i ärendena är inget annat än skitsnack. Möjligtvis har förvaltningsledning och ordförande i nämnden haft denna insikt men vi andra har inte fått ta del av detta arbete. Att ha mage att påstå att skolan ska bygga på beprövad erfarenhet och forskning och inte kunna hantera arbetet med mål och en målstyrd organisation gör mig förtvivlad.

Hur har vi då agerat kan man undra? Vi har skrivit ett särskilt yttrande som kommer att läggas till protokollet och i det framgår att:

”Vi anser att verksamhetsplanen bör följa sin rubricering. Innehållet i verksamhetsplanen följer inte rubriceringen och blir svårläst för de som ska tillämpa den. Avsnitt 5 Mål och strategier anser vi är bra men ska även innehålla Komunfullmäktiges mål och de mål Barn- och Ungdomsnämnden antar utifrån dem. I avsnitt 6 Givna uppdrag och beslutade satsningar anser vi att de uppdrag Kommunfullmäktige antagit ska finnas med. Dessa går nu att finna under avsnitt 7 Nämndens egna prioriteringar, vilket vi anser är fel. Av denna anledning lade vi fram ett alternativ där vi sammanställt målen i en matris och önskade att denna del skulle antas vid nästa sammanträde.  Anledningen till det var att säkerställa att innehållet ska kunna granskas och få en rättvis behandling.

Vi anser att budgeten bör utgå från att små barn ska få vara det fram till den dagen de fyller tre år i enlighet med tidigare tillämpning. Anledningen är att det händer mycket i de lägre åldrarna och små barn kräver mer resurser. Vi ville också att en utredning av elevhälsovården bör genomföras samt en satsning på Resursskolan för att möjliggöra stöd ute i skolområdena. Vi är oroliga att vi inte möter kraven i skollagen och läroplanerna.”

När det gäller att jobba med vetenskapliga metoder så handlar det om att sätta mål, de ska vara mätbara. De övergripande målen i kommunfullmäktige måste varje nämnd bryta ner utifrån sin verksamhet och ta fram nyckeltal för att mäta dem och få möjlighet att följa upp dem. Om vi inte förmår att göra detta i Barn- och Ungdomsnämnden, hur ser då ledarskapet ut? Hur ska förvaltningsledningen kunna ta fram en handlingsplan som bygger på beprövad erfarenhet och forskning utifrån vetenskapliga metoder? Hur ska varje enhets arbetsplan då se ut? Var finns det symboliska ledarskapet? Vad händer med utbildningen av våra barn? Det finns många frågeställningar som snurrar i mitt huvud efter gårdagens sammanträde.

Vad som är tydligt är att delaktigheten i framtagandet av beslut inte existerar och att vi inte har en målstyrd organisation!