Gott Nytt År!

Nu går vi ett nytt år till mötes och samtidigt så reflekterar vi över året som gått. Det har varit ett händelserikt år. Ett år där jag fått äran att ingå i kommunens politiska ledning, ett år där vi politiskt har börjat göra avtryck genom ett fokus för ett bättre Karlskrona. Vi kan se det genom att det finns en vilja att bosätta sig i Karlskrona. Befolkningen ökar betydligt mer än förväntat. Genom ett ökat befolkningstryck så skapar det också ökade förväntningar på bostäder, skolor, kulturevenemang och idrottsevenemang. Det innebär att vi just nu bygger ut skolor, idrottshallar men även finner lösningar för företag som behöver nya lokaler. Snart kommer vi att se bostäder växa fram på Pottholmen.

Det är också ett år som på det personliga planet präglats av att vår hund Inte mått så bra och har haft återkommande öroninflammationer. Nu hoppas vi dock att vi har kommit på rätt sida och ser fram emot att allt ordnar till sig under kommande år. Barnen blir allt större och mer självständiga. Samtidigt så är det skönt att se att de alltid hör av sig och säger till när de vill att mamma ska finnas där och vara med, lyssna och vara delaktig. I alla lägen inte så lätt. 

Jag försöker vara här och nu i alla lägen. Det kommer jag att fortsätta med. Eftersom det är nyårsafton och dags för nyårslöften så har jag funderat på vad jag ska lova detta år. Jag kan se att jag behöver förbättra mig på att planera min tid bättre. Detta för att vara bättre förberedd på möten, i samtal med olika personer och när jag ska göra olika insatser för barnen och deras föreningar. Jag har också lovat min ene son att vi ska köpa en ny lampa till hans rum. Även om han är min minsting så är han inte längre bebis.

Nu ser jag fram emot ett gott slut och ett gott nytt år! Jag får önska er alla desamma. Nu ser vi fram emot 2016 och att 95 av 107 socialdemokratiska vallöften kommer att infrias.

Karlskrona växer och står inför stora utmaningar

Jag lovade att bättra mig och skriva mer, men tji fick jag. Det har varit en intensiv höst som präglats av en skola i förändring. Vi har haft skolinspektionen på besök och vi har nu fått en ny organisation på plats. Samtidigt så ser vi ett hårt tryck på våra skolor. Vi har fått många nya barn i förskolan och många nya elever i grundskolan och gymnasieskolan.

Vi står inför stora investeringar. I veckan så var jag på Taklagsfest på Nättraby Kunskaps Center (NKC) och den nya skolan som byggs just nu. vi kommer att under våren börja bygga till Lyckeby kunskaps Center (LKC). Vi har flera förskolor som behöver byggas och som vi beslutat om i Kunskapsnämnden. 

 

Pernilla Persson (C) och Chatarina Holmberg (S)

utanför NKC på väg in på Taklagsfest.

Karlskrona växer och står inför stora utmaningar. Ökad befolkningstillväxt innebär ökat antal barn i skolan.

• Vi ser det i förskolan.
• Vi ser det i grundskolan.
• Vi ser det i gymnasieskolan.

Samtidigt som befolkningen i Karlskrona kommun ökar så ser vi stora flyktingströmmar med många barn som kommer till vår kommun. Inom kunskapsnämnden jobbar vi med dessa frågor och vi ser också att regering och riksdag gör samma sak. De anvisade medel som ska fördelas i vår internbudgeten är de medel som kommunfullmäktige tog beslut om i juni, sedan dess har förutsättningarna i nämndens arbete ändrats. Vi vet att vi har ca 300 fler i våra verksamheter som har flyttat in till Karlskrona, från Göteborg, Gävle och andra platser i Sverige men även många från andra länder. När Lärarförbunden påtalar brister i nämndens budget så har vi full förståelse för det.
De senaste veckorna har regering och riksdag tagit beslut om extra statsbidrag som bland annat kommer att komma skolan till del. Problemet för Kunskapsnämnden är att vi inte vet hur stora summor detta handlar om och kan ta höjd för det.


Vad handlar det om?

 2 miljoner har beviljats för förskolan i Karlskrona kommun

11 miljoner har beviljats till kommunen för Lågstadielyftet läsår 2015/16, mer kan sökas för 2016/17.

65 miljoner tilldelas kommunen för insatser för flyktingmottagandet. 4 av dessa har kunskapsnämnden fått 2015 och resterande ska fördelas till olika verksamheter 2016.

I veckan framkom att de 50 kommuner som tagit emot flest barn i Sverige ska få dela på 200 miljoner, en av dem är Karlskrona kommun.

Vi som är skolpolitiker och sitter i Kunskapsnämnden har stora utmaningar framför oss. Vi har anpassat verksamheten utifrån de förutsättningar vi haft men dagens situation ser annorlunda ut. Nu arbetar vi intensivt med vilka åtgärder som måste vidtas på kort och lång sikt. Vi behöver anställa lärare, vi behöver studiehandledare, vi behöver fler lokaler. Regeringens och riksdagens beslut de senaste veckorna skapar förutsättningar för att klara av detta.

Utmaningarna är stora inför kommande år. Nu tar vi lite ledigt så vi kan fokusera och ta tag i alla de uppgifter som vi behöver arbeta vidare med 2016. God Jul och Gott Nytt år önskar jag er alla!

 

En verksamhet i förändring

Nu har vi haft en intensiv period i Kunskapsnämnden. I Karlskrona så var vi först ut i Skolinspektionens nya inspektionsrunda utifrån den lagstiftning som trädde i kraft i januari i år. Det är på gott och ont att vara först och att inleda mandatperioden med detta när man bytt majoritet och har en ny nämndstruktur och ny förvaltning. Jag har antagit denna utmaning och ser det som en hjälp på vägen att förändra och förbättra verksamheten.  

I budgeten för 2015 så har vi beslutat om mål och direktiv som visar vilken riktning vi vill ha på verksamheten. Dessa har nämnden sedan hanterat och brutit ner till SMARTA-mål och skrivit handlingsplaner för direktiven. Eftersom dessa beslut togs efter att Skolinspektionen var på besök så har de inte sett dem. I de anmärkningar som Skolinspektionen lämnat så är det flera som går att koppla till det arbetet som förvaltningen påbörjat utifrån mål och direktiv, men även när det gäller organisationen. Abstrakt? Javisst, men jag ska försöka förklara.

När vi tillträdde i januari så var det en ny nämnd och ny organisation. Utifrån det startades ett förändringsarbete och en organisationsöversyn av den centrala förvaltningen. Över 200 intervjuer gjordes med de olika yrkesgrupperna i skolans värld och de facklig organisationerna hölls informerade via samverkansgruppen. I styrgruppen ingick presidiet. Under arbetets gång identifierades ett antal processer som behöver kartläggas såsom det systematiska kvalitetsarbetet och systematiska arbetsmiljöarbetet. Utredningen överlämnades till förvaltningschefen i juni och nu pågår fackliga förhandlingar. 

I de mål som nämnden antagit har vi brutit ner ett av dem och sagt att vi måste se över resursfördelningssystemet och ha ett nytt på plats om 2 år. 

Ett av våra direktiv handlade om elevhälsan och behovet av elevhälsoteam med en bred kompetens av psykologer, kuratorer, specialpedagoger, speciallärare och givetvis skolsköterska. I det arbetet handlade det om att se över behovet och om vi har rätt kompetens på rätt ställe. Detta hanteras även i organisationsöversynen. 

Skolinspektionen har besökt flera av våra grundskolor och gymnasier, de har lämnat 7 huvudmannarapporter. Det positiva är att Gymnasiesärskolan klarat sig utan anmärkningar. Alla andra har fått anmärkningar och när det gäller Förskoleklass och Grundskola så har vi även fått vite om 750 000 kronor. Det är mindre roligt.

Vad anser då Skolinspektionen brister i verksamheten när det gäller Förskoleklass och Grundskola. Det är 5 områden som utpekas.

1) De pekar på det systematiska kvalitetsarbetet som jag nämnt ovan och som måste förbättras. Redan 2012, i samband med skolöverenskommelsen tog vi ett politiskt beslut om en kvalitetskommission. Det arbetet har knappt kommit igång, men det visar att vi politiskt varit kritiska till kvalitetsarbetet och att vi behöver förbättra det. 

2) Resursfördelningssystemet som vi använt tidigare i Karlskrona kommun havererade i samband med att SCB valde att sekretessbelägga och att inte lämna ut uppgifter kring vissa parametrar inför 2015. Det innebar att vi måste ha ett nytt resusrfördelningssystemet som jag tidigare nämnt, men det måste vara på plats 2016 enligt Skolinspektionen.

3) Elevhälsan visade flera brister men positivt att vi har tillräckligt med skolsköterskor. Det vi behöver förstärka är psykologer, kuratorer och specialpedagoger samt speciallärare. En omfattande kartläggning har skett och vi har i nämnden fattat beslut om resurser för att kunna anställa fler skolpsykologer och speciallärare. 

4) Skolbiblioteken har vissa brister. Det finns en ambitionsplan och den är bra men det brister i lokaler och personal. En första kartläggning har genomförts och här behöver vi fördjupa arbetet kring verksamheten.

5) Handledning på modersmålet har elever rätt till men här finns det stora brister. I den nya organisationen finns förslag på ett förändrat arbetssätt där detta får ett större fokus och där vi behöver se till att eleverna får det stöd de behöver. Likaså är det ny lagstiftning som träder i kraft 1 januari 2016 och det innebär också nya förutsättningar som vi har att förhålla oss till. Inom detta område är det stort fokus just nu.

Nu har vi lämnat vårt svar till Skolinspektionen kring dessa frågor. Nu vidtar arbetet att ta fram svar på de övriga huvudmannarapporterna som ska lämnas in i november. Jag ser att Skolinspektionen har identifierat brister inom ett antal områden som vi redan identifierat och har påbörjat ett arbete i kring. De brister de pekar på är förbättringsområden som vi måste fokusera på.

I en organisation som är i förändring så är det bra att få inspel från andra. Nu kan vi ta med alla de inspel som vi har fått i det arbetet som pågår med organisation och i arbetet med internbudget som nu påbörjas. Vi kan också ta höjd för de riktade statliga bidragen till skolan som nu presenterats av regeringen.

Nu väcker jag till liv min blogg igen!

Gud vad jag slarvat, jag har ju inte bloggat på hur länge som helst. Dags att damma av och börja reflektera över tillvaron. Det är speciellt viktigt just idag. Idag är en sådan där dag när man tänker tillbaka på den tid som varit. Idag är den dag när vi minns Anna Lindh och hennes gärningar. Anna var ju min SSU ordförande, en av mina stora kvinnliga förebilder.

Jag liksom många andra har ägnat en stor del av livet till politiken och demokratin. Vi arbetar för allas lika värden, frihet och rättvisa. I det arbetet är det viktigt att ha förebilder och för mig kvinnliga förebilder. För Annas skull och många andra är det viktigt att vi fortsätter att arbeta för demokratin. Jag har fått den möjligheten och den förmånen att få arbeta för demokratin på heltid i mitt uppdrag som förtroende vald.

Just idag har jag varit på ett seminarium om utvecklingen av kriminalitet hos unga. En spännande föreläsning av Märta Wallinius. Mycket var kända fakta och en hel del kom ifrån hennes egen forskning kring hur ungas kriminalitet ser ut och hur väl vi kan möta dessa med tidiga insatser. I förskolan och grundskolan så ser vi dessa barn tidigt. Hon visade på diagram att de flesta gör sin debut i kriminallitet i de tidiga tonåren men att det också är snabbt avtagande i 20-års åldern. Det är även de som gör de tidiga debuterna som fastnar i kriminaliteten.

Detta är intressant och jag kan inte låta bli att koppla det till det Almedalsseminarium som jag var på i somras där Anna Sarkadi presenterade sin forskning kring hur mycket varje satsad krona i tidiga insatser i grundskolan ger tillbaka på sikt. Hon hade fokuserat på barn med utåtagerande beteende och undersökt om det gick att beräkna hur stora kommunala vinsterna blir om man gör tidiga insatser. I det seminariet presenterades ett beräkningsverktyg som jag ser kan ge oss i kommunen en möjlighet att se hur olika satsningar kan förebygga att dessa barn hamnar i ett utanförskap med psykosociala problem i framtiden.

Båda dessa forskare lyfter frågeställningar som ständigt snurrar i mitt huvud. Jag engagerade mig i politiken en gång i världen när min familj flyttade från ett område till ett annat och där de sociala skillnaderna blev så stora. Det blev en kulturkrock! Detta möter våra barn idag med, men på lite andra sätt. Boendesegregationen har blivit större och det fria skolvalet gör att aktiva föräldrar gör aktiva val. Att då höra dessa forskare och det de beskriver om hur unga hamnar i utanförskap, får psykosociala problem och hamnar i kriminalitet gör att jag känner att detta engagemang jag en gång hade behövs fortfarande. Att det engagemang som så många av oss har som en gång klivit in i politiken och i politiska organisationer för att arbeta för demokratin och allas lika värde är så viktigt.

Vi har alla olika drivkrafter men behövs för att påverka politiken, för att lyssna till dessa experter och omsätta det till praktisk verklighet. Vi som engagerat oss i politiken gör det ofta på vår fritid, jag tillhör det fåtalet som numer får göra det på heltid. Det måste jag, för Annas skull och för mina vänner, partikamrater och framförallt väljares skull förvärva väl. Nu ska jag skärpa till mig och berätta mer om vad jag möter i min vardag.

Nytt år och nya utmaningar

Nu lämnar vi 2014 bakom oss. Detta supervalår med val till kommunen, landstinget, riksdagen och EU-parlamentet. Det har hänt så mycket att det är svårt att göra bokslut. Men vi inledde året med ett evenemang när vi pratade politik i ett dygn på Karlskrona 24h. Det var en spännande helg med många möten och intressanta personligheter som delgav oss sina åsikter.

Under våren gick vi in i en valrörelse inför EU-valet. Det var en valrörelse kring miljö- och klimatpolitiken samt kring anställningstryggheten och arbetsmiljöfrågor. Viktiga politiska områden som är globala och som vi även behöver arbeta med lokalt.

Besöket i Almedalen gav energi för nästa valrörelse. I samband med det så deltog jag på flera seminarier kring jämställdhet, äldrevård, bostadspolitik och givetvis skolpolitik. Det är alltid lika trevligt att träffa partikamrater från hela Sverige och inte minst förbundsledningen i partiet och i S-kvinnor.

 

Här är jag tillsammans med S-kvinnor i Almedalen. Karlskronas ordförande Inger Persson, förbundsordförande Carina Ohlsson och förbundssekreterare Susanne Andersson

I augusti drog vi igång valrörelsen för kommun, landsting och riksdag. Det var sex intensiva veckor. Jobb och Skola stod i fokus. Det blev regeringsskifte både i kommunen och i riksdagen.  Det innebar att vi gick in i en oerhört intensiv period som resulterat i ny kommunal organisation och i en ny budget. Nu står vi där och ska verkställa de beslut vi tagit under hösten.

Resultaten av de val vi genomfört är både positiva och negativa. Jag är glad att vi fått möjlighet att få vara med att styra Karlskrona kommun men är besviken över att främlingsfientliga partier fått så stort inflytande.

En annan reflektion är att vi efter detta år har gått igenom ett stålbad med en allt mer ansträngd kommunal ekonomi. Vi ser hur flera förvaltningar har brustit i tillämpningen av de rutiner och riktlinjer som finns framtagna på grund av bristen på resurser.

Nu går vi in i 2015 med tillförsikt. Nu har vi sjösatt en ny nämndsorganisation som ska ta vid och en ny förvaltningsorganisation. Det ska bli spännande att få vara med och leda Kunskapsnämnden. Nämndens ansvarsområde är förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasiekola och gymnasiesärskola.

Ser jag då tillbaka till Karlskrona 24h så behöver vi fundera över vad Värdegrundsuppdraget och Kunskapsuppdraget innebär för vår verksamhet. Vi behöver fokusera på hur vi ska stärka våra pedagoger och deras roll. En del är att vi avsatt en extra lönepott i budgeten. Vi behöver också se över anställningsvillkoren och möjligheten till kompetensutveckling. Detta för att stärka läraryrket och att arbeta för att bli en attraktiv arbetsgivare framöver när vi står inför stora pensionsavgångar.

I samband med att vi nu bygger en ny organisation så behöver vi se över elevhälsan och stärka den. Samtidigt måste vi gå in med tidiga insatser redan i förskolan för att fånga eleverna tidigt och ge dem det stöd de behöver för att de ska klara sin skolgång. Vi ser hur viktigt det är att fullfölja sin skola och gå ut gymnasiet med fullgoda betyg för det framtida yrkeslivet.

Jag vill också att vi blir tydligare med hur barnperspektivet kommer in i våra beslut. Det blir också spännande att se hur det går att koppla gentemot FN:s barnkonvention.