Gud vad jag slarvat, jag har ju inte bloggat på hur länge
som helst. Dags att damma av och börja reflektera över tillvaron. Det är
speciellt viktigt just idag. Idag är en sådan där dag när man tänker tillbaka
på den tid som varit. Idag är den dag när vi minns Anna Lindh och hennes gärningar.
Anna var ju min SSU ordförande, en av mina stora kvinnliga förebilder.
Jag liksom många andra har ägnat en stor del av livet till
politiken och demokratin. Vi arbetar för allas lika värden, frihet och
rättvisa. I det arbetet är det viktigt att ha förebilder och för mig kvinnliga
förebilder. För Annas skull och många andra är det viktigt att vi fortsätter
att arbeta för demokratin. Jag har fått den möjligheten och den förmånen att få
arbeta för demokratin på heltid i mitt uppdrag som förtroende vald.
Just idag har jag varit på ett seminarium om utvecklingen av
kriminalitet hos unga. En spännande föreläsning av Märta Wallinius. Mycket var
kända fakta och en hel del kom ifrån hennes egen forskning kring hur ungas
kriminalitet ser ut och hur väl vi kan möta dessa med tidiga insatser. I
förskolan och grundskolan så ser vi dessa barn tidigt. Hon visade på diagram
att de flesta gör sin debut i kriminallitet i de tidiga tonåren men att det
också är snabbt avtagande i 20-års åldern. Det är även de som gör de tidiga
debuterna som fastnar i kriminaliteten.
Detta är intressant och jag kan inte låta bli att koppla det
till det Almedalsseminarium som jag var på i somras där Anna Sarkadi
presenterade sin forskning kring hur mycket varje satsad krona i tidiga
insatser i grundskolan ger tillbaka på sikt. Hon hade fokuserat på barn med
utåtagerande beteende och undersökt om det gick att beräkna hur stora kommunala
vinsterna blir om man gör tidiga insatser. I det seminariet presenterades ett
beräkningsverktyg som jag ser kan ge oss i kommunen en möjlighet att se hur
olika satsningar kan förebygga att dessa barn hamnar i ett utanförskap med
psykosociala problem i framtiden.
Båda dessa forskare lyfter frågeställningar som ständigt snurrar
i mitt huvud. Jag engagerade mig i politiken en gång i världen när min familj
flyttade från ett område till ett annat och där de sociala skillnaderna blev så
stora. Det blev en kulturkrock! Detta möter våra barn idag med, men på lite
andra sätt. Boendesegregationen har blivit större och det fria skolvalet gör
att aktiva föräldrar gör aktiva val. Att då höra dessa forskare och det de
beskriver om hur unga hamnar i utanförskap, får psykosociala problem och hamnar
i kriminalitet gör att jag känner att detta engagemang jag en gång hade behövs
fortfarande. Att det engagemang som så många av oss har som en gång klivit in i
politiken och i politiska organisationer för att arbeta för demokratin och
allas lika värde är så viktigt.
Vi har alla olika drivkrafter men behövs för
att påverka politiken, för att lyssna till dessa experter och omsätta det till
praktisk verklighet. Vi som engagerat oss i politiken gör det ofta på vår fritid, jag tillhör det fåtalet som numer får göra det på heltid. Det måste jag, för Annas skull och för mina vänner, partikamrater och framförallt väljares skull förvärva väl. Nu ska jag skärpa till mig och berätta mer om vad jag möter i min vardag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar