En verksamhet i förändring

Nu har vi haft en intensiv period i Kunskapsnämnden. I Karlskrona så var vi först ut i Skolinspektionens nya inspektionsrunda utifrån den lagstiftning som trädde i kraft i januari i år. Det är på gott och ont att vara först och att inleda mandatperioden med detta när man bytt majoritet och har en ny nämndstruktur och ny förvaltning. Jag har antagit denna utmaning och ser det som en hjälp på vägen att förändra och förbättra verksamheten.  

I budgeten för 2015 så har vi beslutat om mål och direktiv som visar vilken riktning vi vill ha på verksamheten. Dessa har nämnden sedan hanterat och brutit ner till SMARTA-mål och skrivit handlingsplaner för direktiven. Eftersom dessa beslut togs efter att Skolinspektionen var på besök så har de inte sett dem. I de anmärkningar som Skolinspektionen lämnat så är det flera som går att koppla till det arbetet som förvaltningen påbörjat utifrån mål och direktiv, men även när det gäller organisationen. Abstrakt? Javisst, men jag ska försöka förklara.

När vi tillträdde i januari så var det en ny nämnd och ny organisation. Utifrån det startades ett förändringsarbete och en organisationsöversyn av den centrala förvaltningen. Över 200 intervjuer gjordes med de olika yrkesgrupperna i skolans värld och de facklig organisationerna hölls informerade via samverkansgruppen. I styrgruppen ingick presidiet. Under arbetets gång identifierades ett antal processer som behöver kartläggas såsom det systematiska kvalitetsarbetet och systematiska arbetsmiljöarbetet. Utredningen överlämnades till förvaltningschefen i juni och nu pågår fackliga förhandlingar. 

I de mål som nämnden antagit har vi brutit ner ett av dem och sagt att vi måste se över resursfördelningssystemet och ha ett nytt på plats om 2 år. 

Ett av våra direktiv handlade om elevhälsan och behovet av elevhälsoteam med en bred kompetens av psykologer, kuratorer, specialpedagoger, speciallärare och givetvis skolsköterska. I det arbetet handlade det om att se över behovet och om vi har rätt kompetens på rätt ställe. Detta hanteras även i organisationsöversynen. 

Skolinspektionen har besökt flera av våra grundskolor och gymnasier, de har lämnat 7 huvudmannarapporter. Det positiva är att Gymnasiesärskolan klarat sig utan anmärkningar. Alla andra har fått anmärkningar och när det gäller Förskoleklass och Grundskola så har vi även fått vite om 750 000 kronor. Det är mindre roligt.

Vad anser då Skolinspektionen brister i verksamheten när det gäller Förskoleklass och Grundskola. Det är 5 områden som utpekas.

1) De pekar på det systematiska kvalitetsarbetet som jag nämnt ovan och som måste förbättras. Redan 2012, i samband med skolöverenskommelsen tog vi ett politiskt beslut om en kvalitetskommission. Det arbetet har knappt kommit igång, men det visar att vi politiskt varit kritiska till kvalitetsarbetet och att vi behöver förbättra det. 

2) Resursfördelningssystemet som vi använt tidigare i Karlskrona kommun havererade i samband med att SCB valde att sekretessbelägga och att inte lämna ut uppgifter kring vissa parametrar inför 2015. Det innebar att vi måste ha ett nytt resusrfördelningssystemet som jag tidigare nämnt, men det måste vara på plats 2016 enligt Skolinspektionen.

3) Elevhälsan visade flera brister men positivt att vi har tillräckligt med skolsköterskor. Det vi behöver förstärka är psykologer, kuratorer och specialpedagoger samt speciallärare. En omfattande kartläggning har skett och vi har i nämnden fattat beslut om resurser för att kunna anställa fler skolpsykologer och speciallärare. 

4) Skolbiblioteken har vissa brister. Det finns en ambitionsplan och den är bra men det brister i lokaler och personal. En första kartläggning har genomförts och här behöver vi fördjupa arbetet kring verksamheten.

5) Handledning på modersmålet har elever rätt till men här finns det stora brister. I den nya organisationen finns förslag på ett förändrat arbetssätt där detta får ett större fokus och där vi behöver se till att eleverna får det stöd de behöver. Likaså är det ny lagstiftning som träder i kraft 1 januari 2016 och det innebär också nya förutsättningar som vi har att förhålla oss till. Inom detta område är det stort fokus just nu.

Nu har vi lämnat vårt svar till Skolinspektionen kring dessa frågor. Nu vidtar arbetet att ta fram svar på de övriga huvudmannarapporterna som ska lämnas in i november. Jag ser att Skolinspektionen har identifierat brister inom ett antal områden som vi redan identifierat och har påbörjat ett arbete i kring. De brister de pekar på är förbättringsområden som vi måste fokusera på.

I en organisation som är i förändring så är det bra att få inspel från andra. Nu kan vi ta med alla de inspel som vi har fått i det arbetet som pågår med organisation och i arbetet med internbudget som nu påbörjas. Vi kan också ta höjd för de riktade statliga bidragen till skolan som nu presenterats av regeringen.

Nu väcker jag till liv min blogg igen!

Gud vad jag slarvat, jag har ju inte bloggat på hur länge som helst. Dags att damma av och börja reflektera över tillvaron. Det är speciellt viktigt just idag. Idag är en sådan där dag när man tänker tillbaka på den tid som varit. Idag är den dag när vi minns Anna Lindh och hennes gärningar. Anna var ju min SSU ordförande, en av mina stora kvinnliga förebilder.

Jag liksom många andra har ägnat en stor del av livet till politiken och demokratin. Vi arbetar för allas lika värden, frihet och rättvisa. I det arbetet är det viktigt att ha förebilder och för mig kvinnliga förebilder. För Annas skull och många andra är det viktigt att vi fortsätter att arbeta för demokratin. Jag har fått den möjligheten och den förmånen att få arbeta för demokratin på heltid i mitt uppdrag som förtroende vald.

Just idag har jag varit på ett seminarium om utvecklingen av kriminalitet hos unga. En spännande föreläsning av Märta Wallinius. Mycket var kända fakta och en hel del kom ifrån hennes egen forskning kring hur ungas kriminalitet ser ut och hur väl vi kan möta dessa med tidiga insatser. I förskolan och grundskolan så ser vi dessa barn tidigt. Hon visade på diagram att de flesta gör sin debut i kriminallitet i de tidiga tonåren men att det också är snabbt avtagande i 20-års åldern. Det är även de som gör de tidiga debuterna som fastnar i kriminaliteten.

Detta är intressant och jag kan inte låta bli att koppla det till det Almedalsseminarium som jag var på i somras där Anna Sarkadi presenterade sin forskning kring hur mycket varje satsad krona i tidiga insatser i grundskolan ger tillbaka på sikt. Hon hade fokuserat på barn med utåtagerande beteende och undersökt om det gick att beräkna hur stora kommunala vinsterna blir om man gör tidiga insatser. I det seminariet presenterades ett beräkningsverktyg som jag ser kan ge oss i kommunen en möjlighet att se hur olika satsningar kan förebygga att dessa barn hamnar i ett utanförskap med psykosociala problem i framtiden.

Båda dessa forskare lyfter frågeställningar som ständigt snurrar i mitt huvud. Jag engagerade mig i politiken en gång i världen när min familj flyttade från ett område till ett annat och där de sociala skillnaderna blev så stora. Det blev en kulturkrock! Detta möter våra barn idag med, men på lite andra sätt. Boendesegregationen har blivit större och det fria skolvalet gör att aktiva föräldrar gör aktiva val. Att då höra dessa forskare och det de beskriver om hur unga hamnar i utanförskap, får psykosociala problem och hamnar i kriminalitet gör att jag känner att detta engagemang jag en gång hade behövs fortfarande. Att det engagemang som så många av oss har som en gång klivit in i politiken och i politiska organisationer för att arbeta för demokratin och allas lika värde är så viktigt.

Vi har alla olika drivkrafter men behövs för att påverka politiken, för att lyssna till dessa experter och omsätta det till praktisk verklighet. Vi som engagerat oss i politiken gör det ofta på vår fritid, jag tillhör det fåtalet som numer får göra det på heltid. Det måste jag, för Annas skull och för mina vänner, partikamrater och framförallt väljares skull förvärva väl. Nu ska jag skärpa till mig och berätta mer om vad jag möter i min vardag.