Nu ligger vi i nivå med övriga OECD-länder i PISA-resultaten, det är väl bra. Men där hade vi inte varit utan alla satsningar som gjorts de senaste åren, medvetna satsningar för att höja kunskapsresultaten.
PISA-resultatet från 2012 var under all kritik och den visade att skoleleverna i Sverige har dåliga resultat i jämförelse med andra OECD-länder. Detta innebar att skoldebatten tog fart. Det var en ny läroplan som införts 2011 och det handlade mycket om att utveckla skolan i enlighet med de kunskapskrav som var uppsatta. I Karlskrona kommun valde vi att införa ett nytt socio-ekonomiskt system som tog hänsyn till vårdnadshavares inkomst, om vårdnadshavarna bor tillsammans, kön, ekonomiskt bistånd och utländsk härkomst. Det var baserat på parametrar som Stockholms statistik och utredningskontor arbetat fram. I budgeten för 2012 hade vi 29 miljoner kronor. Detta har vi successivt förbättrat och i år har vi lagt 81 miljoner kronor i den socioekonomiska potten. Jag är övertygad om att detta ger resultat där det mest behövs.
Enligt PISA-undersökningen så har elever i såväl Sverige som i OECD ”i fristående skolor i genomsnitt en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund. I Sverige är 4 procent av skolorna med den minst gynnsamma socioekonomiska sammansättningen fristående, medan närmare 36 procent av alla skolor med den mest gynnsamma socioekonomiska sammansättningen är fristående. Elever som är utlandsfödda med utländsk bakgrund är också underrepresenterade i fristående skolor i Sverige. Däremot visar inte PISA på några skillnader i lärartäthet eller klasstorlek mellan kommunala och fristående skolor.” Detta är intressant att fundera vidare kring och vad det innebär för en kommun som Karlskrona som har en stor andel barn i fristående verksamhet, det ligger ungefär på 12 procent i förskola, 18 procent i förskoleklass, 23 procent i grundskola och ca 18 procent i gymnasieskola. För vår del är den socioekonomiska potten viktig.
I år har vi gjort om fördelningssystemet så att det ska bli möjligt att bedriva undervisning i alla våra skolor, oavsett var i kommunen skolan ligger. Tidigare har skolor på landsbygden gått med förlust och nu hoppas vi att vi skapat en fördelning mellan våra kommunala skolor som möjliggör att bedriva undervisning överallt. Det blir spännande att utvärdera det nästa år. Nu har vi också avsatt ca 10 miljoner kronor för att bygga upp en modersmålsenhet för att kunna möta det behov som finns av modersmålsundervisning och framförallt handledning på modersmålet. Vi har idag många elever som kommer från ett annat land än Sverige och det är där vi måste göra stora insatser.
Läsförståelsen i svenska skolan är nödvändig för att klara övriga ämnen och det gäller alla elever oavsett bakgrund. Det är då kul att läsa PISA-undersökningen och se att vi nu ligger över genomsnittet i OECD. Det innebär att satsningarna på att öka läsförståelsen ger resultat. Nu behöver vi fortsätta det arbetet och vi har också gått in i Mattelyftet som är en ny stor satsning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar