Företags ansvar och CSR

Så här i pandemins dagar så finns det mycket diskussioner och åtgärder att följa i nyhetsflödet och i sociala medier. Igår blev jag riktigt arg och skrev några rader om företags ansvar och aktieutdelningar. Det gjorde att en gammal vän sedan tonåren hörde av sig och ansåg att jag borde skriva en insändare kring detta. Sagt och gjort! Nu har vi gemensamt, Anette och jag, skrivit under och sänt iväg den. Vi får se om den blir publicerad.

"När ska företagen ta sitt ansvar? En fråga som vi ställer oss när vi på nyheterna får höra om stora aktieutdelningar samtidigt som vi har en pandemi som drabbar alla. Löpande hör vi talas om de som får lämna sina jobb, om företag som går under. Det är många som berörs nu när vi ska stanna hemma om vi är sjuka eller förkylda.

I det sammanhanget blir frågan om företags aktieutdelningar än mer absurt. All respekt att aktieägarna vill ha utdelning på sina investeringar men i år kan ni väl avstå?

Regering och riksdag har den senaste tiden tagit många snabba beslut om åtgärder för att smittan ej ska sprida sig och företag och organisationer ska överleva. Beslut såsom korttidspermitteringar som gör att företag inte behöver säga upp sin personal, staten som tar över sjuklönekostnader, tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifter, statlig företagsakut m.m. Vår fråga nu blir om alla verkligen ska ha rätt till detta?

Vi anser att de företag som i år beslutar om aktieutdelning ej ska få del av dessa åtgärder. Magdalena Andersson, vår finansminister har sagt att hon funderar på att villkora vem som ska få del av skattemedel eftersom vi behöver hushålla med våra resurser. Helt rätt!

Lär företagen att ta sitt ansvar. Villkora åtgärderna och låt endast de företag och banker som ej beviljar aktieutdelning i pandemins spår få ta del av åtgärderna!"

Vi lär av historien

Det där med studier är intressant. Just nu läser jag internationell rätt och hållbarhet. Plötsligt får jag en insikt i hur och varför jag har arbetat med olika saker under hela mitt arbetsliv. När jag blev klar samhällsplanerare och klev ut i yrkeslivet så kom FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" (1987) den sk. Brundtlandrapporten och Rio-deklarationen antogs några år senare. Vad betydde detta egentligen? Jo, att hållbarhetsfrågorna klev in i planeringen men även inom andra områden. 

När jag började på Boverket så pratade vi inte så mycket hållbarhet med successivt så vävde vi in  hållbarhetsfaktorerna. Ekologisk, social och ekonomisk  hållbarhet blev en självklarhet. Vi arbetade med att ta fram underlag för hur vi kan arbeta med miljökonsekvensbeskrivningar i planeringen. Vi arbetade med hur vi kan utveckla miljömålen i planeringsprocessen. Vi arbetade med biologisk mångfald.

Nu sitter jag och läser konventionen om biologisk mångfald som antogs i Rio 1992. Den har jag inget minne av men jag har jobbat med att få in biologisk mångfald i planeringsprocessen och hitta indikatorer i planeringen. Jag läser också de 7 hållbarhetprinciperna som antogs 2002 i New Dehli som är grunden i den interntionella lagstiftningen om hållbarhet och som bygger på Rio-konventionen från 1992.

På något sätt kan jag se hur arbetet sedan utvecklats från att haft fokus på miljöfrågorna till att mer och mer få en jämnare balans mellan de tre hållbarhetsfaktorerna. Det kanske är först nu vi är mogna att arbeta vidare utifrån Agenda 2030?