Det där med studier är intressant. Just nu läser jag internationell rätt och hållbarhet. Plötsligt får jag en insikt i hur och varför jag har arbetat med olika saker under hela mitt arbetsliv. När jag blev klar samhällsplanerare och klev ut i yrkeslivet så kom FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" (1987) den sk. Brundtlandrapporten och Rio-deklarationen antogs några år senare. Vad betydde detta egentligen? Jo, att hållbarhetsfrågorna klev in i planeringen men även inom andra områden.
När jag började på Boverket så pratade vi inte så mycket hållbarhet med successivt så vävde vi in hållbarhetsfaktorerna. Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet blev en självklarhet. Vi arbetade med att ta fram underlag för hur vi kan arbeta med miljökonsekvensbeskrivningar i planeringen. Vi arbetade med hur vi kan utveckla miljömålen i planeringsprocessen. Vi arbetade med biologisk mångfald.
Nu sitter jag och läser konventionen om biologisk mångfald som antogs i Rio 1992. Den har jag inget minne av men jag har jobbat med att få in biologisk mångfald i planeringsprocessen och hitta indikatorer i planeringen. Jag läser också de 7 hållbarhetprinciperna som antogs 2002 i New Dehli som är grunden i den interntionella lagstiftningen om hållbarhet och som bygger på Rio-konventionen från 1992.
På något sätt kan jag se hur arbetet sedan utvecklats från att haft fokus på miljöfrågorna till att mer och mer få en jämnare balans mellan de tre hållbarhetsfaktorerna. Det kanske är först nu vi är mogna att arbeta vidare utifrån Agenda 2030?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar