Nu styr vi skolan på rätt kurs - nu ger det resultat i PISA undersökningen!

Nu ligger vi i nivå med övriga OECD-länder i PISA-resultaten, det är väl bra. Men där hade vi inte varit utan alla satsningar som gjorts de senaste åren, medvetna satsningar för att höja kunskapsresultaten.

PISA-resultatet från 2012 var under all kritik och den visade att skoleleverna i Sverige har dåliga resultat i jämförelse med andra OECD-länder. Detta innebar att skoldebatten tog fart. Det var en ny läroplan som införts 2011 och det handlade mycket om att utveckla skolan i enlighet med de kunskapskrav som var uppsatta. I Karlskrona kommun valde vi att införa ett nytt socio-ekonomiskt system som tog hänsyn till vårdnadshavares inkomst, om vårdnadshavarna bor tillsammans, kön, ekonomiskt bistånd och utländsk härkomst. Det var baserat på parametrar som Stockholms statistik och utredningskontor arbetat fram. I budgeten för 2012 hade vi 29 miljoner kronor. Detta har vi successivt förbättrat och i år har vi lagt 81 miljoner kronor i den socioekonomiska potten. Jag är övertygad om att detta ger resultat där det mest behövs.

Enligt PISA-undersökningen så har elever i såväl Sverige som i OECD ”i fristående skolor i genomsnitt en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund. I Sverige är 4 procent av skolorna med den minst gynnsamma socioekonomiska sammansättningen fristående, medan närmare 36 procent av alla skolor med den mest gynnsamma socioekonomiska sammansättningen är fristående. Elever som är utlandsfödda med utländsk bakgrund är också underrepresenterade i fristående skolor i Sverige. Däremot visar inte PISA på några skillnader i lärartäthet eller klasstorlek mellan kommunala och fristående skolor.” Detta är intressant att fundera vidare kring och vad det innebär för en kommun som Karlskrona som har en stor andel barn i fristående verksamhet, det ligger ungefär på 12 procent i förskola, 18 procent i förskoleklass, 23 procent i grundskola och ca 18 procent i gymnasieskola. För vår del är den socioekonomiska potten viktig.

I år har vi gjort om fördelningssystemet så att det ska bli möjligt att bedriva undervisning i alla våra skolor, oavsett var i kommunen skolan ligger. Tidigare har skolor på landsbygden gått med förlust och nu hoppas vi att vi skapat en fördelning mellan våra kommunala skolor som möjliggör att bedriva undervisning överallt. Det blir spännande att utvärdera det nästa år. Nu har vi också avsatt ca 10 miljoner kronor för att bygga upp en modersmålsenhet för att kunna möta det behov som finns av modersmålsundervisning och framförallt handledning på modersmålet. Vi har idag många elever som kommer från ett annat land än Sverige och det är där vi måste göra stora insatser.

Läsförståelsen i svenska skolan är nödvändig för att klara övriga ämnen och det gäller alla elever oavsett bakgrund. Det är då kul att läsa PISA-undersökningen och se att vi nu ligger över genomsnittet i OECD. Det innebär att satsningarna på att öka läsförståelsen ger resultat. Nu behöver vi fortsätta det arbetet och vi har också gått in i Mattelyftet som är en ny stor satsning.

Ny Östersjöhall - nu kör projektet igång!

Nu har vi tagit beslut kring Östersjöhallen. Nu blir det en ny arena med nya möjligheter! Ja, det hade jag kunnat skriva flera gånger det de senaste åren. I juni förra året fick vi en redovisning av olika lokaliseringsalternativ och beslut togs att vi ska bygga på befintlig plats. I januari i år togs beslut att gå ut på upphandling men det var först i samband med budgetfullmäktige i juni det togs beslut om att gå ut på upphandling i 40 dagar och hur det skulle genomföras. Kommunen har därefter gjort en upphandling enligt LOU, lagen om offentlig upphandling och resultatet var ett anbud, vilket är alldeles för lite men det uppfyllde kriterierna. Utifrån det ska det mycket till för att inte anta det anbudet. Så äntligen har vi tagit beslut att sjösätta projektet så att vi får en ny Östersjöhallen att vara stolta över.

Nu kommer vi till utmaningarna som jag som skolpolitiker står inför och det handlar om hur våra skolor ska kunna lösa idrottsundervisningen under dessa år. Samtidigt ser vi ökade elevvolymer som spär på denna utmaning. Detta kommer påverka idrottsundervisningen i alla våra skolor, grundskolor såsom gymnasieskolor. Fördelen är att de alla är i samma förvaltning och att det är en nämnd som styr verksamheten. 

Nu är det dags att kavla upp ärmarna och trolla med knäna så vi kan göra bra lösningar för att hitta ersättningslokaler under byggtiden. Fördelen är att vi får bra lokaler om några år att bedriva verksamheten i, bra lokaler som ger förutsättningar för bra arbetsmiljö för elever, personal och idrottsutövare i Karlskrona.

Vad har vi uträttat i Kunskapsnämnden?

I Karlskrona kommun är skolfrågorna för barn och ungdomar mellan 0-20 år samlade inom Kunskapsnämndens hatt. Vi har förskolor och pedagogisk omsorg för de mindre barnen, grundskolan som är obligatorisk och gymnasieskolan. Jag brukar säga att vi har ansvar för alla barn oavsett i vilken verksamhet de befinner sig i, oavsett om det är kommunen som är huvudman eller någon annan.  Det kommunala uppföljningsansvaret upp till 25 år har vi dock lämnat över till Arbetsmarknadsnämnden. Här finns ett gränssnitt som vi måste arbeta vidare med.

 

Inom Kunskapsnämnden så har vi haft en turbulent tid. Genom att det var verksamheter som slogs ihop så har förvaltningen genomgått en stor omorganisation. Samtidigt så har vi gått igenom Skolinspektionens nålsöga. Under 2015 genomfördes en stor granskning av verksamheten där de pekade på ett antal verksamheter som vi var tvingade att åtgärda för att inte få vite. Många av dessa hade vi redan uppmärksammat i valet och fått med i budgeten för 2015 och även 2016. Det handlar om elevhälsan, handledning på modersmålet, fördelningssystemet och kvalitetsarbetet. Men det som förvånade mig mest var anmärkningarna på Skolbiblioteken. När de väl var klara så kom Arbetsmiljöverket i våras och inspekterade våra lokaler, resultatet kommer i höst.

 

Mitt i detta arbete kom det många nya barn och ungdomar till Karlskrona, dels har vi många som flyttar in till kommunen och dels har vi många nyanlända som kommit till kommunen och som har ställt stora krav på verksamheten. Alla ska erbjudas skolgång inom en månad. Detta har vi arbetat hårt med men Välkomsten, mottagningsenheten för våra nyanlända barn på grundskolan byggdes för 50 barn per år men nu passerar 300, om det nu räcker. 

 

Enligt den nya lagstiftningen som trädde ikraft vid årsskiftet ska det ske en kartläggning i tre steg och möjligheten att ha förberedelseklass införts. I de två första kartläggningarna får barnen möjlighet att visa vad de kan, tala om vad de har för skolbakgrund och får möjlighet att lära sig lite svenska innan de får en skol- och klassplacering, där det tredje steget ska genomföras och som handlar om ämneskunskap. När det gäller gymnasieskolan så tas de elever emot som ej har klarat svenskan på grundskolan på Fischerströmska gymnasiet. Även där flaggade rektorn på att det började bli fullt i höstas och vi kommer nu i september få nya lokaler som komplement. Vid skolstarten nu så var det 300 fler elever som började där än föregående år. Eftersom våra skolor har fyllt sina klasser så erbjöds nya elever under våren att gå i skolan Kättilsmåla och Jändel oavsett var du kommer ifrån. Vi ser att så kommer det att bli även under hösten och det kommer att variera lite beroende på hur klassammansättningarna ser ut.

 

Nu när vi sjösatt den nya organisationen har vi förstärkt elevhälsan och varje skolområde har en psykolog och två kuratorer knutna till sig. De har också en utbildad skolbibliotekarie i varje skolområde som ska bygga upp kunskapen om skolbiblioteken och se till att verksamheten fungerar på våra skolor. Vi vill också ha en IKT-pedagog knutet till varje område. Vi har en enhet för modersmålsundervisning och handledning på modersmålet som arbetar med alla skolor där behov finns. Vi har tagit fram ett nytt fördelningssystem och på så vis skapat förutsättningar att ekonomiskt kunna bedriva verksamhet på alla de skolor som vi har beslutat ska finnas i kommunens regi. Vi har också byggt upp en rutin för kvalitetskommissionens arbete så att vi ska få kvalitetsarbetet att fungera bättre med återkoppling till nämnden i februari inför att budgetarbetet påbörjas.

 

Vårt uppdrag är att alla barn ska ges förutsättning att klara skolan och vi jobbar alla hårt för att erbjuda en skola i toppklass! Jag är glad att vi nu invigt Nättraby skolan.

Ny budget ger nya förutsättningar för skolan i Karlskrona!

Idag har vi antagit budget 2017 för Karlskrona kommun, det är en budget där vi satsar på att bygga! Vårt fokus just nu är att alla våra barn och ungdomar ska få tak över huvudet och att vi ska kunna bedriva bra pedagogisk verksamhet i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Förutsättningen för det är bra lokaler och bra pedagoger, men vi har en lång väg att vandra. Vi behöver därför bygga nytt, bygga om och bygga till våra skolor. 

Vi satsar också på att stärka samhällsbyggnadsprocessen, vilket innebär att vi behöver fler projektledare, fler bygglovshandläggare och fler miljöinspektörer. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna göra alla de investeringar som behövs för att möta det ökade behovet av lokaler för förskola, grundskola, gymnasieskola men även för ökade antalet bostäder för alla de som söker sig till Karlskrona. Kommunen ökade med 1032 invånare föregående år, vi är den residensstad i Sverige som procentuellt ökar mest.

Det vi ser nu är stora volymökningar som vi måste ta höjd för. Initialt behöver vi bygga nya förskolor. Vi ser möjligheter i Mariedal, vid Tullen och i Ramdala. Men på sikt behövs det även i Nättraby, Jämjö och Lyckeby. Givetvis behöver vi bygga till våra grundskolor, det gäller LKC, som är påbörjad, JKC och Ramdala. Vi behöver bygga om både Hästöskolan och Saltöskolan. Frågan är bara om det räcker? Vi kommer även behöva bygga nytt med de elevvolymer vi ser idag och med den planerade utbyggnaden av Pottholmen och Hattholmen. Totalt har vi lagt 279 mnkr i budgeten för investeringar under fem år.

En stor utmaning är kompetensförsörjningen, Karlskrona kommun måste vara en attraktiv kommun och en attraktiv arbetsgivare. Det blir vi genom att se till att våra pedagoger får en bra arbetsmiljö och bra möjligheter till kompetensutveckling. Ett led i det är att vi nu ger möjligheter för våra barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare. Vi ser över möjligheterna till att anställa personal som ska avlasta våra lärare med administration och andra arbetsuppgifter som ger de mer tid för undervisning. 

Inför 2016 så har alla våra förskolor, grundskolor och gymnasieskolor gått in i verksamheten utan underskott. Det är första året det sker, vi har gjort om fördelningssystemet för grundskolan  och under året ser vi över förskolan och gymnasieskolan. I Skolinspektionens spår har vi arbetat med resursfördelningssystemet och att få en bra uppföljning så vi kan arbete systematiskt med kvalitetsfrågorna. Det innebär att vi har en bra plattform för verksamheten de kommande åren.

Genom de extra medel som tilldelats 2016 har vi fått möjligheter till enskilda satsningar.  Genom ökade statliga medel kan vi nu utveckla verksamheten vidare, det ger ett mer långsiktigt perspektiv och ger förutsättningar att arbeta för högre måluppfyllelse och mer stöd för eleverna att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Under många år så har vi räknat med att vi har utrymme på våra skolor och tilldelningen för volymökningar har legat på 40 % av elevpengen, i år har vi höjt den till 70% för att kunna möta det ökade tryck som vi ser med allt fler Karlskronabor. Den har aldrig varit så hög. Ser vi till budgeten vi antog för ett år sedan så har vi lagt ytterligare 19 mnkr till Kunskapsnämnden 2017 och totalt blir det 50 mnkr på 3 år. Därutöver finns en reserv avsatt hos Kommunstyrelsen för lokalbehov och demografi. Dessa pengar är avsatta för att tas i anspråk när nya lokaler invigs, det innebär helt nya planeringsförutsättningar där vi tar höjd för de merkostnader som kommer när nya lokaler tas i  anspråk och som vi idag inte känner till.

I Karlskronas vision 2030 så säger vi att här ska finns de bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. En förutsättning för det är bredbandsutbyggnaden, men bredbandsutbyggnaden är också en förutsättning för att vi ska kunna utveckla den kommunala verksamheten och våra skolor. Jag anser att det är oerhört positivt att vi har utrymme för det i budgeten. Jag har fått många vittnesmål om svårigheterna med internet uppkopplingar runt om i kommunen, för småföretagare men även för föräldrar. 

Bredband är även en förutsättning för att jag som förälder oavsett var jag bor i Karlskrona kommun ska kunna ha kontakt med skolan och följa mitt barns utveckling, men också en förutsättning för barnen att kunna ta del av och arbeta med sina uppgifter hemma i den mån skolan kräver det. Jag ser oerhört positivt på denna utveckling utifrån min roll som ordförande för Kunskapsnämnden. 

Jag ser även oerhört positivt på att vi i budgeten ger ett uppdrag som innebär att Karlskrona kommuns lokaler ska ha fritt wi-fi och accesspunkter för internetuppkoppling. Detta är förutsättningar för att kunna utveckla digitala lärmiljöer i grundskolan och gymnasieskolan. 

Det är en förutsättning för förskolan och för dokumentationen av barnens utveckling, 

Det är en förutsättning för lärare att utveckla pedagogiken i klassrummet och för eleverna att kunna jobba med digitala läromedel. 

Grönt ljus från Skolinspektionen!

När den nya kunskapsnämnden tillträdde i januari 2015 fick vi börja med att möta Skolinspektionen. De var oerhört kritiska och när de lämnade sina rapporter efter sommaren var det så pass allvarligt att de tänkte utdöma vite om vi inte gjorde ett antal åtgärder. Vad handlade då kritiken om? Det var fem punkter som togs upp när det gäller nämndens ansvar. De handlade om systematiskt kvalitetsarbete, resursfördelning, elevhälsan, skolbibliotek och handledning på modersmål.

För en vecka sedan fick vi besked från Skolinspektionen. Vi har fått grönt ljus på alla punkter. Alla åtgärder vi vidtagit har fått godkänt.Vi har skapat förutsättningar för en bättre och hållbar skola. Vi har arbetat hårt för att möta utmaningarna i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Nu har det börjat ge resultat! 

Det systematiska kvalitetsarbetet har vi nu utvecklat utifrån beslutet i skolöverenskommelsen om en kvalitetskommission. Ett nytt resursfördelningssystem för grundskolan har tagits fram och träder i kraft fullt ut inför läsåret 2016/17. Vi kommer nu gå vidare med förskolan och gymnasieskolan. I höstas tog nämnden beslut om att utöka antalet psykologer och kuratorer. I budgeten 2016 fanns ett direktiv om att se över arbetet med att utveckla elevhälsoteam. Samtidigt har förvaltningen omorganiserat sig och i det arbete har även elevhälsan ingått. Nu får vi bättre möjligheter att möta behovet av stöd till våra elever. När det gäller skolbiblioteken behöver vi stärka kompetensen och utifrån den kartläggning som gjorts av våra skolbibliotek arbeta vidare med att utveckla dem. Handledning på modersmålet har varit kraftigt eftersatt. Det gäller även undervisningen på modersmålet. Nu har vi byggt upp en modersmålsenhet med en enhetschef som har ansvaret för verksamheten. Genom att samla verksamheten under en chef samlar vi kompetensen på ett ställe med syfte att kunna bedriva undervisning i hela kommunen.

Parallellt med Skolinspektionens granskning har förvaltningen genomgått en stor omorganisation där vi slagit ihop delar av två förvaltningar och vi har gått från en verksamhetsorganisation till områdesorganisation. Vi har också sett att elevvolymerna har ökat markant beroende på ökad inflyttning till kommunen, en inflyttning som inte kunde förutses.

När vi nu får besked att vi klarat av att åtgärda och arbeta vidare utifrån Skolinspektionens granskningsrapport och det förändringsarbete som påbörjats så är jag glad och tacksam för allt jobb som alla har lagt ner för att få denna skuta på rätt köl för att vi ska kunna styra den åt rätt håll. En förutsättning för att klara detta arbete har varit att vi kunnat söka och få del av alla de resurser som regeringen avsatt i riktade insatser till skolan. En annan förutsättning har varit att regeringen avsatte pengar för att möta utmaningarna med alla som sökte asyl i Sverige 2015. 

Nu fortsätter vi satsa på skolan. De kommande tre åren investerar vi 50 miljoner kronor för att möta ökat elevunderlag, kunna anställa mer personal och inköp av nya läromedel. Dessutom väljer vi att lägga 279 miljoner kronor till skolinvesteringar, vilket innebär nya och moderna skollokaler. I Karlskrona kommun ska eleverna gå ut skolan med godkända betyg och vara rustade för arbetsmarknaden.