Vad hände med den målstyrda organisationen?

Igår sammanträdde Barn- och Ungdomsnämnden i Karlskrona. Den stora punkten var Verksamhetsplan och Internbudget. Ett stort och omfattande ärende. I förslag till beslut ingick även att godkänna internkontrollplanen, lokalförsörjningsplanen, digital utvecklingsplan samt personal- och kompetensförsörjningsplanen.

Vi Socialdemokrater i Barn- och Ungdomsnämnden anser att behandlingen av verksamhetsplan och budget med alla de bilagor som var för sig är stora ärenden kräver stort engagemang. Det innebär att alla ledamöter bör få möjlighet att noga sätta sig in i ärendena. Handlingarna sändes ut inför Arbetsutskottet den 3 december 2013, sammanträdet var två dagar senare. Det innebar att ledamöterna inte hade tillräckligt med tid för att fördjupa sig i handlingarna och inse vidden av besluten förrän vid sittande sammanträde.

Efter detta möte har vi Socialdemokrater träffats ett par gånger och ingående diskuterat innehållet i verksamhetsplanen och budgeten utifrån de förutsättningar som har funnits. Att då mötas av skriverierna i Sydöstran denna morgon att vi har haft 6 månader att sätta oss in i ärendena är inget annat än skitsnack. Möjligtvis har förvaltningsledning och ordförande i nämnden haft denna insikt men vi andra har inte fått ta del av detta arbete. Att ha mage att påstå att skolan ska bygga på beprövad erfarenhet och forskning och inte kunna hantera arbetet med mål och en målstyrd organisation gör mig förtvivlad.

Hur har vi då agerat kan man undra? Vi har skrivit ett särskilt yttrande som kommer att läggas till protokollet och i det framgår att:

”Vi anser att verksamhetsplanen bör följa sin rubricering. Innehållet i verksamhetsplanen följer inte rubriceringen och blir svårläst för de som ska tillämpa den. Avsnitt 5 Mål och strategier anser vi är bra men ska även innehålla Komunfullmäktiges mål och de mål Barn- och Ungdomsnämnden antar utifrån dem. I avsnitt 6 Givna uppdrag och beslutade satsningar anser vi att de uppdrag Kommunfullmäktige antagit ska finnas med. Dessa går nu att finna under avsnitt 7 Nämndens egna prioriteringar, vilket vi anser är fel. Av denna anledning lade vi fram ett alternativ där vi sammanställt målen i en matris och önskade att denna del skulle antas vid nästa sammanträde.  Anledningen till det var att säkerställa att innehållet ska kunna granskas och få en rättvis behandling.

Vi anser att budgeten bör utgå från att små barn ska få vara det fram till den dagen de fyller tre år i enlighet med tidigare tillämpning. Anledningen är att det händer mycket i de lägre åldrarna och små barn kräver mer resurser. Vi ville också att en utredning av elevhälsovården bör genomföras samt en satsning på Resursskolan för att möjliggöra stöd ute i skolområdena. Vi är oroliga att vi inte möter kraven i skollagen och läroplanerna.”

När det gäller att jobba med vetenskapliga metoder så handlar det om att sätta mål, de ska vara mätbara. De övergripande målen i kommunfullmäktige måste varje nämnd bryta ner utifrån sin verksamhet och ta fram nyckeltal för att mäta dem och få möjlighet att följa upp dem. Om vi inte förmår att göra detta i Barn- och Ungdomsnämnden, hur ser då ledarskapet ut? Hur ska förvaltningsledningen kunna ta fram en handlingsplan som bygger på beprövad erfarenhet och forskning utifrån vetenskapliga metoder? Hur ska varje enhets arbetsplan då se ut? Var finns det symboliska ledarskapet? Vad händer med utbildningen av våra barn? Det finns många frågeställningar som snurrar i mitt huvud efter gårdagens sammanträde.

Vad som är tydligt är att delaktigheten i framtagandet av beslut inte existerar och att vi inte har en målstyrd organisation!

Det finns alltid något att glädjas över!

Idag är jag glad över att få reda på att KA 2 IF och Karlskrona Kommun har ansökt om att få anordna sk. NIU-utbildning (Nationell Idrottsutbildning) och fått beskedet att denna ansökan godkänts!

Detta är en fantastisk möjlighet för våra ungdomar att kunna satsa både på skola och idrott, samtidigt som de kan bo kvar hemma. Jag vet tillräckligt många ungdomar som idag läser på annan ort för att kunna utöva sin idrott, med allt som det innebär.

Frågan man kan ställa sig är: Vad står NIU för? NIU är en nationellt godkänd idrottsutbildning som är ett idrottsgymnasiealternativ. Den vänder sig till elever som vill kombinera elitidrott och utbildning. NIU som struktur syftar till elever som har nationell elit som mål.  Det är en utbildning där idrottaren läser ämnet specialidrott. Ämnet specialidrott syftar till att utveckla idrottaren inom den aktuella idrotten men också att idrottseleven får kunskaper om träning som ökar deras egen prestationsförmåga.

Jag vet att det idag finns NIU för fäktning och handboll. Men vi är många som arbetat för att få fler idrottsutbildningar till Karlskrona. Förutsättningarna finns med Blekinge Health Arena som är en unik anläggning och med de idrottsanläggningarna som finns runt omkring oss.

Jag ser fram emot att Karlskrona ska få fler idrottsutbildningar och kunna visa att vi är en riktig idrottsstad. Vi måste ge våra ungdomar möjlighet att utöva sin idrott på hemmaplan och kombinera det med utbildning. Det gäller både i gymnasiet och på högskolan. Nu är vi på väg!

Budgetfullmäktiges eftersmak!

I dag vaknar man med en fadd smak i munnen. Efter två dagars debatterande i kommunfullmäktige så stod det rätt klart att vad som helst skulle kunna inträffa vid omröstningen om budgeten. Det är ju dilemmat med en kommun som har minoritetsstyre. Det var nog många som räknade hur många mandat respektive parti sitter på inför omröstningen. Resultatet, ja det har ni säkert läst och hört om inte annat via denna länk: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/blekingenytt/taktikrostning-avgjorde-budgeten

Om jag reflekterar tillbaka så var det två bra dagar. Dag 1 var det en allmän politisk debatt där skillnaderna blev rätt tydliga mellan de olika budgetalternativen. Dag 2 var det nämnderna som diskuterades.

Den styrande Femklövern har lagt en underfinansierad budget som de hoppas ska räddas av AFA-pengar och återbetalning av Kommuninvest. Deras resultat med dessa pengar inberäknat på 2,6 Mkr är inget att hänga i julgranen. Alla vi oppositionspartier la egna budgetar, alla med skattehöjningar eftersom vi ser att det behövs för att klara välfärden.

Vi Socialdemokrater vill satsa på Kunskap och Arbete, Vänsterpartiet vill satsa på livskvalité, barn och omsorgen medan Sverigedemokraterna ser behov av skattehöjning tillfälligt tills avtalet med Migrationsverket sagts upp och flykting- och asylmottagandet upphört.

Jag tror på ett jämställt, rättvist och solidariskt samhälle. Dessa dagar har jag hört skrämmande uttalanden från talarstolen som gör mig mörkrädd. Jag kan se hur nationalistiska förtecken från 30-40 talets Europa tornar upp sig. Jag tänker Mussolini, Franco m.fl. Vi lever i ett demokratiskt land med yttrandefrihet och föreningsfrihet och det är jag stolt över och dessa rättigheter måste vi slåss för. Men det är inte utan att man ibland känner ett visst obehag av det man ser, läser och hör.

Utifrån dessa reflektioner så är det kanske inte så konstigt att när vi lämnade fullmäktigesalen igår så kändes det olustigt. Olustigt därför att skillnaden i politiken blivit tydlig och olustigt därför att omröstning kändes osmaklig.

Vi Socialdemokrater valde att hålla fast vid vårt budgetförslag. Vi Socialdemokrater har tagit ställning och tänker gå till val själva och har valt att lägga fram en budget vi tror på. Vi Socialdemokrater tror det är viktigt att visa på skillnaderna och det har vi gjort dessa dagar.

Socialdemokraterna går till val på sitt eget valmanifest!

Hel rätt och riktigt, självklart ska vi gå till val på Socialdemokratisk politik! Framtidsprogrammet som antogs på partikongressen la en bra grund för detta. Debattartikeln i DN idag, http://www.dn.se/debatt/vinner-vi-ar-vi-beredda-att-regera-over-blockgransen/  är tydlig och klargör partiets ställningstagande.

1)      Vi går till val på ett Socialdemokratiskt valmanifest!

2)      Vi siktar på att vid en kommande valseger bilda en socialdemokratiskt ledd regering.

3)      Vi är beredda att ta ansvar – även i ett svårt parlamentariskt läge.

Detta kan vi Socialdemokrater i Karlskrona ställa oss bakom och bekräfta. Sverige är en representativ demokrati och det är väljarna som avgör de svenska valen genom att lägga sina röster på det parti som de anser representerar de bäst. Utifrån det så är det förhandlingar, samarbeten och de överenskommelser som tillkommer efter det som fångar folkets röst på förhoppningsvis bästa sätt.

Här i Karlskrona är exemplet på det att vi idag styrs av en femklöver med Kd, M, C, Fp och Mp. I och för sig har de inte egen majoritet i kommunfullmäktige men i flertal kommunala nämnder. Alla invalda partier finns inte med i alla nämnder och framförallt inte i alla arbetsutskott. Det är det som är representativ demokrati, d.v.s. det baseras på valresultatet. Sedan finns det regelbundet försök att sätta detta ur spel på olika sätt, men det är den ordning vi har och som jag respekterar.

I Karlskrona arbetar vi nu med att ta fram vårt lokala Socialdemokratiska Framtidprogram, det blir vårt valmanifestet. Arbetet är inlett och denna höst är vi ute och lyssnar på vad medlemmar och medborgare tycker. Tyck gärna till via vår hemsida: http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/karlskrona/Tyck-till/
 

Ny färdriktning - en politik för bättre kunskap och nya jobb

Nu har vi lagt vår budget - "Kunskap och arbete bygger framtiden för ett starkt Karlskrona". Det är den första som jag varit medförfattare till. Spännande process men ack vilket ansvar.

Vår socialdemokratiska budget är ett ansvarsfullt alternativ till den styrandes femklöverns budget. Vi har valt att ha en fullt ut finansierad budget med särskilda satsningar på kunskap och jobb. Vi har valt bort osäker finansiering av AFA-pengar och återbetalning från Kommuninvest eftersom det inte finns några beslut på att utbetalning kommer att ske.

Våra barn är det viktigaste vi har och är vår framtid. Vi kan se att förskolan successivt har monterats ner. De stora barngrupperna som är på våra förskolor idag är inte hälsosamma, varken för barnen eller personalen. Därför vill vi satsa på mindre barngrupper i förskolan och de lägre åldrarna i skolan. Forskningen visar att smågrupper i de tidiga åldrarna är viktigt för det framtida kunskapsresultatet.

Kunskapssatsningen som vi föreslår i budgeten omfattar hela utbildningsväsendet. Vi har sagt att det måste vara Barn- och ungdomsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen som preciserar tillsammans med nämnderna hur kunskapssatsningen ska se ut för att uppnå bäst resultat. Professionen är de som vet bäst vilka olika alternativ som finns för att nå bäst resultat. Vi vet att våra pedagoger utför hjältedåd varje dag och har tillit till dem.

Utbildningen ska göra våra barn och ungdomar anställningsbara. När de kliver in på arbetsförmedlingen efter avslutade studier ska de kunna få ett jobb. Om det visar sig att de behöver komplettera sina studier eller hoppat av i förtid så ska vi kunna erbjuda utbildningskontrakt. Syftet är att hjälpa unga till jobb och praktik, att betona det egna ansvaret för att göra sig anställningsbar genom att komplettera och få gymnasiekompetens.

I Karlskrona idag har vi en hög arbetslöshet och vi måste satsa på jobben. Vi behöver stärka våra företag för att de ska kunna anställa fler och ge dem de förutsättningar som efterfrågas. Vi behöver se vilka fallgropar som finns vid kontakterna med kommunen och underlätta etablering av nya företag. Vi behöver ha en kontinuerlig kontakt med företagen och koncernledningarna som har företag etablerade i Karlskrona.

Karlskrona har så många värden som kan sammanfattas med "den gröna skärgårdsstaden". Vi har vattnet och skärgården, men vi har också närheten till skogen. Finns det en bättre plats att utveckla besöksnäringen på? Jag tror inte det men vi har en lång väg att gå och vi behöver lyfta fram dessa värden och öka tillgängligheten till och upplevelsen av de attraktioner som vi har. 

Karlskrona kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. För att bli det behöver vi arbeta mer med frågor som rör anställningstrygghet, arbetsmiljö och arbetstid. När det gäller omsorgen, oavsett om det gäller barn, vuxna eller äldre så ser vi ett ökat tryck på personalen. Personalen känner sig otrygga när de inte kan få in vikarier i tid, inte kan ta ut sin lagstadgade semester eller är oroliga för att det ska hända en olycka på grund av underbemanning. Vi väljer att ge nämnderna en budget så att de kan driva ett förändringsarbete utifrån de förutsättningar som är rimliga, för att möta de krav som finns i lagstiftningen och de uppställda målen.

Läs mer! Vårt budgetförslag hittar du här: http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/karlskrona/Nyheter-fran-S-i-Karlskrona/Kunskap-och-arbete-bygger-framtiden-for-ett-starkt-Karlskrona/

Vart tog arbetsmiljöarbetet vägen?

Just nu diskuteras arbetsmiljöfrågorna en hel del, framförallt efter dödsolyckan hos SSAB. Min reflektion är att dessa frågor har hamnat i bakvattnet de senaste åren, de är inte så viktiga att hålla på med. Det kan tyckas anmärkningsvärt att det systematiska arbetsmiljöarbetet blivit nedprioriterat nu när det till och med har kommit upp på internationella arenan med OHSAS 18001, d.v.s en internationell certifiering av systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöarbetet bygger på rutiner som vi alla och envar är bärare av. När vi inte längre orkar hålla fast vid dem så brister det. De reaktioner jag ser i den kommunala verksamheten är en frustration hos anställda att inte kunna genomföra sitt arbete med den kvalitet som de önskar. När jag ställer frågor och hör vad de säger så handlar det oftast om att det brister i arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vems ansvar är det? Är det mitt som politiker att se detta?

Det finns flera frågor som behöver besvaras och som jag ställer mig. Är organisationen så tajt i dag med de effektiviseringar som skett att varken ledning eller arbetstagare orkar ta tag i arbetsmiljö frågorna och hantera de på ett systematiskt sätt? Ser det likadant ut i den kommunala världen som i den privata? Har arbetslösheten blivit så hög idag så att våra fackliga företrädare, våra skyddsombud inte längre vågar driva dessa frågor? Om det är så då blir jag riktigt rädd. Har samhället blivit så kallt att vi inte längre kan driva de fackliga rättigheterna och följa den lagstiftning som finns?

Verksamhet läggs ned och ingen facklig information ges

I veckan som var kom det fram att fyra förskolor läggs ned i Karlskrona. Första informationen kom från hyresvärden genom ett anslag i trapphuset. Personal och föräldrar informerades därefter per mail, men de fackliga organisationerna verkar ha glömts bort. De kommer att få sin information i samband med det inplanerade samverkansmötet, d.v.s en vecka senare. Genom att informera i tid kan man förebygga rykten och den oro det skapar. Åter igen fallerar informationen, denna gång gentemot fackliga organisationer, personal och föräldrar. Även om de fackliga företrädarna fått viss information så har de inte fått det enligt MBL.

Nu kommer nästa, d.v.s Marinens Musikkår och vad jag förstår har det inte heller där varit någon facklig information. Återigen MBL åsidosatt.

Min fråga blir då om det är att Alliansen styr Sverige med att åsidosätta MBL, en lagstiftning vi inom arbetarrörelsen kämpat för? Är det så att de myndigheter som har borgligt styre tror att det är ett korrekt sett att agera på? Vad sänder detta för signaler?

Pedagogerna i skolor och förskolor är hjältar!

I den pressade situationen som finns i våra skolor och förskolor så löser pedagogerna sina uppgifter med de resurser de har. Vi politiker går däremot bet eftersom de uppsatta målen aldrig kommer kunna nås. Om målen ska nås så måste det till mer resurser i skolan.

I en debatt artikel förgående vecka i Expressen skriver Göran Arrius, ordförande i SACO och Bo Jansson ordförande  i lärarnas riksförbund att "Skolan ska motverka segregation och låta barn från olika sociala miljöer möta varandra” Det står även att ”Klassresorna har stannat av på grund av den misslyckade skolpolitiken.” I det andetaget tänker jag på att det är borgarna eller alliansen om man föredrar det som står bakom alla läroplaner sedan Lgr 80. Det innebär att det är Alliansens skola som styrt utbildningens innehåll och pedagogik i över 30 år.

Visst var Socialdemokraterna med och röstade igenom friskolereformen och det fria skolvalet men det innebär inte att vi Socialdemokrater behöver älska dem. Jag kan se det positiva med dessa beslut men vi behöver också vara självkritiska. I debattartikeln skriver debattörerna: ”Vi inser att det fria skolvalet har kommit för att stanna. Men för att få ordning på skolan måste regering och riksdag ta det stora strukturella greppet och se över finansieringen. Dagens konstruktion av skolpengen driver utvecklingen mot en mer och mer ojämlik skola.” Detta är inte första gången någon uttalar detta. Katrin Stjernfeldt Jammeh, socialdemokratiskt kommunalråd i Malmö påpekade det i samband med Sölvesborgskonferensen förra året att dessa skolreformer ökat segregationen och att vi behöver ta diskussionen hur vi ska begränsa den.

Med det i bagaget så kan jag inte låta bli att reflektera över mina senaste skolbesök. Jag har i samtal med lärare och rektorer fått en bild av en skola idag som knappt klarar sitt uppdrag. Efter de senaste effektiviseringarna så finns det inga extra resurser kvar. På flera skolor har man inför denna höst minskat antalet specialpedagoger och bibliotekarier. Konsekvenserna är att de elever som behöver lite mer stöd inte kan få det. Möjligheten att dela upp klassen i mindre grupper finns inte i den utsträckning som skulle behövas. Vikarier tas inte in dag 1 utan skolans personal försöker lösa det inbördes. Många lärare klarar av detta men många elever som har behov av att få lite extra hjälp för att klara uppsatta mål, kan inte få det. Segregationen ökar i klassrummet och mellan skolor.

Behovet av mindre klasser och fler specialpedagoger är uppenbar. Om vi ska klara målen i skollagen, läroplanen och av kommunfullmäktige uppsatta mål då behövs det mer resurser till skolan. Fler skattesänkningar är inte möjligt, de slår direkt mot skolan. Våra barn ska inte behöva betala för att få en bra utbildning. Skolan ska vara avgiftsfri och det stöd och den hjälp våra elever behöver ska ges inom skolans ram.

Vad händer? Var finns solidariteten?

Nu har det varit intensiva veckor. Jag har under dessa veckor 3 händelser som gör att jag är rädd för vart vi är på väg. Framförallt blir jag rädd för att det inte är fler som reagerar och finns det några samband. Har marknadskrafterna och högervridningen av samhället gjort att våra grundläggande värderingar om alla människors lika värde börjar ta nya uttryck? Har vi tappat bort vad solidaritet och rättvisa innebär?

Nr 1 – Låna till skattesänkningar! Låna gör man väl till investeringar? Hur ska denna avbetalningsplan se ut kan man fråga sig? Ja, man kan undra när vi ska låna pengar för att kunna göra skattesänkningar för att de som tjänar mest ska få det mycket bättre än de som tjänar lite mindre. För mig är det viktigare att det finns medel för att bedriva skola, sjukvård och omsorg för de som behöver det stödet. Om det finns ett låneutrymme så ska det användas till reformer inte till skattesänkningar!

Nr 2 – Register över oliktänkande, minoriteter eller olika folkgrupper är inte okej. Det måste vi sätta stopp för. Vi har grundläggande rättigheter såsom yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och inte minst religionsfrihet. Detta måste vi alla och envar respektera och acceptera. Jag tillhör dem som blev upprörd, chockad, ja jag vet inte orden för att man inom polisväsendet för rasistiska databaser över romer. Finns det flera? Vilka finns i dem? Ja, det är frågor man ställer sig. Vad händer? Än idag har jag inte landat efter dessa uppgifter.

Nr 3 – I Sverige har vi haft ett mål att 1 % av BNP ska gå till bistånd. Det svenska biståndet ges bilateralt, det vill säga från stat till stat, eller multilateralt till internationella organisationer såsom FN, Världsbanken, de internationella utvecklingsbankerna och EU. Organisationer i det civila samhället är också viktiga förmedlare av svenskt bistånd. Syftet har varit hjälp till självhjälp. Vad som sker nu är att Sverige har använt biståndspengar för att uppnå klimatpolitiska mål. Detta har ifrågasatts och kan än mer ifrågasättas med tanke på de utmaningar vi stå inför. Det blir spännande och se vad klimatrapporten som kommer i veckan innehåller och vad det kan innebära. Ja, vad får man höra då, jo att biståndsministern finansieras av biståndsmedlena. Hur var det nu?  1% av BNP till biståndet. Nu är biståndet plötsligt ministerlön och klimatkompensationer i biståndsländer!

De senaste händelserna visar på vikten av att slå vakt om de beslut som tagits under stora delar av 1900-talet för att få bort de oegentligheter som förekom, bl.a vad gällde rätten att organisera sig, reformer för pensioner, semester, medbestämmande, barnbidrag och bostadsbyggandet. Alla dessa reformer är grunden vi står för att kunna utveckla vårt samhälle och samtidigt slå vakt om alla de värden vi har. Rättvisa, solidaritet, jämlikhet är värdeord som fortfarande står starka och som är viktiga för mig!

Sunnateatern räddas!

I dag har vi fått glädjebesked. Sunnateatern räddas! Femklövern i Karlskrona har tagit sitt förnuft till fånga och lyssnat på pedagogerna, rektorerna, SSU:arna som manifesterat och de har sett till att namninsamlingen är i omlopp. Vi är många, framförallt socialdemokrater som agerat till förmån för teatern. Nu får Kultutförvaltningen i uppdrag att tillsammans med Barn- och ungdomsförvaltningen se till att teatern lever vidare. Nu är det upp till bevis för Femklövern att visa att de kan ordna fram pengar. Jag hoppas och tror att de styrande lyckas med det, men inget är klart förrän klubban slagit i bordet.

I min insändare i Sydöstran i måndags skrev jag att: "Det är ett fattigdomsbevis när Karlskrona kommunen inte ens klarar av att driva ett så lysande projekt som innehåller så mycket mervärde för så många." Eftersom de styrande anser att Karlskrona inte har problem med ekonomin så har de inget val än att gå oss till mötes i denna fråga.

Jan-Olof Petersson och övriga ledamöter från femklövern, som har majoritet i Barn- och ungdomsnämnden har haft alla förutsättningar till att se till att Sunnadalsskolan får möjlighet att bedriva Sunnateatern vidare om de vill. Politik handlar om att vilja! I detta fall som i så många andra har de stoppat huvudet i sanden och ansett att detta inte är något politiken ska lägga sig i. Moderata företrädare har ju tidigare uttalat att deras uppgift bara är att fördela tilldelade medel inte att läggas sig i hur de används. För mig som Socialdemokrat så är det viktigt att se till helhet och försöka se de mervärden olika verksamheter och projekt medför och som vi måste orka hålla fast vid även när pengarna tryter. Så det är ju positivt att kommunalråden inser betydelsen av att handla aktivt när det väl kommer till kritan.

I läroplanens första kapitel går att utläsa att ”Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som båda har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.”. Vad kan spegla detta mer än Sunnateatern. Det framgår också att i skolans uppdrag ska eleverna ”få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.” Detta kan mötas genom att eleverna på Sunnadalsskolan får möjlighet att delta i en teaterproduktion och att alla andra elever i Karlskrona får möjlighet att se denna föreställning.

Sunnateatern innebär att eleverna får möjlighet att ta del av Karlskronas kulturarv på ett sätt som många barn aldrig får eller har möjlighet att se. Eleverna omsätter sina erfarenheter i en teaterproduktion som de förmedlar till andra elever på skolan och andra skolor i kommunen. På så vis får även övriga skolor i kommunen oavsett om det är kommunala skolor eller friskolor del av projektet.

Vi Socialdemokrater anser att Sunnateatern ska drivas vidare. Sunnateatern bör få utvecklas och alla elever i Karlskrona kommun bör se föreställningarna. Genom att driva vidare Sunnateatern ger vi möjlighet för alla skolor att klara sitt uppdrag att låta eleverna få se teater, bra teater producerad på hemmaplan!